Maj 20, 2008

Propellrar

Idag finns det ett rigoröst utbud av olika propellrar på marknaden. Allt för att kunna optimera varje båt och motor. När det gäller fritidsbåtar med traditionell rak axel, talar man oftast bara storlek, stigning och antal blad. För båtar med drev eller utombordare finns ett stort antal propellertyper att välja bland. Men här talar man bara om typ och stigning. Storleken begränsas av utrymmet under kavitationsplattan. Propellrar som tidigare bara återfanns inom racing ligger idag på lagerhyllorna. Det är bara att bestämma sig för vad man vill uppnå, fart, ekonomi eller styrka. På en standardbåt med standardmotor är det alltid motorns varvtal som styr valet av propeller. Man anpassar med andra ord propellern efter motorns rekommenderade varvtal. Det är viktigt att motorn får jobba med rätt propeller. Felaktig stigning kan orsaka onödigt slitage. Här ska vi nu titta på tre stycken helt olika propellrar. Vi bortser från båttyp, storlek och stigningar, utan tittar på deras principer och användningsområde.

Text & Illustrationer Anders Jelving

Standardpropeller

Köper man ett komplett båtpaket med motor, levereras den med en propeller man anpassat efter båten. Är detta rätt utfört är det egentligen inte många förbättringar man kan göra. Sitter där en propeller av aluminium kan man naturligtvis byta den mot en effektivare i rostfritt.
Har man tänkt använda båten för vattensport kan det vara aktuellt att öka styrkan och accelerationen. Att öka stigningen något ger ofta önskat resultat. Båten blir starkare och snabbare upp i plan på bekostnad av lägre toppfart. Vad är då stigning?
Propellerns stigning anges i tum och är helt enkel hur långt ett blad går i vattnet på ett varv (se ovan). Nu är detta teori. I verkligheten finns något man kallar slip. Då vatten inte är något fast material finns en effektförlust på mellan 10–20 %. Hur hög procent slip en propeller har skiljer mycket från modell till modell.
På bilden kan man se hur en standardpropeller jobbar i vattnet. Med alla bladen under vattenytan vill den jobba med en kraft som går rakt bakåt, men förlusten av kraft som skär genom ytan resulterar i att den övriga kraften riktas något nedåt. Detta kompenserar vi genom att trimma ut motorn något.

Rake

På engelska kallas dessa propellrar för »bow-lifting propeller «. På en standardpropeller börjar bladens vinkling vid navet ganska snålt och ökar ju längre ut på bladet man kommer. En rakepropeller har blad som är kraftigt vinklade bakåt (20 grader) ända inifrån navet. Bladen sticker även längre ut bakåt sett från navets bakkant. Detta ger ett kraftflöde som är mer komprimerat. Mycket lite av kraften når vattenytan och genom att kraften går rakt bakåt får den mer kraft att lyfta fören, därav namnet »bow-lifting«. Dessa propellrar körs ofta med något hissad motor. Här är målet höga varvtal och toppfart.

Cleaver

Det här är den extremaste av all propellertyper, på engelska »stern-lifting propeller«. Används främst inom racing. Motorns hissning är ofta så hög att bara ett blad åt gången når nedanför båtbottnen. Detta kräver således mycket höga varvtal och rekommenderas inte på Svenssonsnurran. Här blir den konformade kraften av vatten bakom propellern mycket vid. Mycket av kraften går upp genom vattenytan (skapar därmed en väl synlig så kallad »roostertail«, en hög vattenkaskad bakom båten) varför den kraft som är kvar i vattnet till största del riktas nedåt. Det resulterar i att aktern vill lyftas (sternlifting). På en flerskrovsbåt, typ katamaran, är detta optimalt då aerodynamiken i skrovet kontrollerar lyftet i stäven. Manöverförmågan i låga farter är usel.

Kommentarer

Ny kommentar:

Namn:

Kommentar:

3 kommentarer