Maj 20, 2008

Nummer ett

Minst i koncernen, men störst i världen. Möt mannen som leder ett av Sveriges mest globala företag.

Av Lasse Genberg

Han heter Göran Gummeson. Företaget heter Volvo Penta. Det är större än Ikea, som blott har 123 försäljningsställen världen över, och större än Hennes & Mauritz, som har futtiga 1 500 butiker. Volvo Penta har 5 000 återförsäljare i alla världsdelar. Finns H&M i Kina? Finns Ikea i Korea? Volvo Penta finns i varenda avkrok där det finns båtar och båtliv. Tro inte att det bara är Kamprad och Persson som sprider Sverige i världen.

Volvo Penta är Sveriges enda världsmarknadsledare. Det säger en hel del om båtvärldens ekonomiska muskler när det räcker med tolv miljarder riksdaler i omsättning för att vara nummer ett. Det är för övrigt bara drygt fyra procent av Volvokoncernens totala omsättning, där allt ljus faller på storebror Lastbil. Volvo Penta tillverkar motorer för båtbruk, marinmotorer. Det är på den växande marknaden dieselmotorer som Volvo Penta är etta i världen. Konkurrenterna må heta Cummins MerCruiser eller Yanmar eller Perkins eller vad ni vill, Volvo Penta är etta i segmentet fritidsbåtar upp till låt oss säga 50 fot. Volvo Penta är dessutom nummer ett i utveckling. Fem procent av omsättningen går direkt till avdelningen som ska säkra företagets lika åtråvärda som utsatta position.

Fram till 1959 var Penta, som företaget kallas internt, en lokal aktör på en nordisk marknad. Då, på båtutställningen i New York med tungviktsmästaren Ingemar Johansson som dragplåster, presenterades en mackapär som förenade fördelarna med inomoch utombordsmotorerna. Den högern döptes till Aquamatic och golvade de självgoda amerikanska konkurrenterna. Uppfinningen var inte svensk, men väl satsningen. Den öppnade världen för den lilla motortillverkaren på Hisingen. Med Aquamatic sattes ribban högt. Att leda utvecklingen blev en av hörnpelarna i Volvo Pentas strategi. Förväntningarna på nästa ögonbrynshöjare var stora. Och de kom som pärlor på band med några års mellanrum. Det ena efter det andra. S-drevet. Duoprop, 40-dieseln (världens mest sålda marindiesel?). Och så vidare, stort blandat med smått. Eftersom den här artikeln inte är en exposé över Volvo Pentas 101 år, utan är en intervju med Göran Gummeson, vd sedan 2004, nöjer jag mig med att berätta om den senaste dynamitgubben som Volvo Penta lät brisera för ett par år sedan. Dynamit, förresten. Det var en bomb. IPSdrevet blev domedagsbomben för ett gammaldags framdrivningssystem: mittmonterad motor på rak axel. Alla båtkunniga vet hur det ser ut. Dieselmotor mitt i båten, rak axel ut vid akterspegeln. Den sticker ut en aning nedåtvinklad. Hur många hästar som försvinner i havets djup vet jag inte, men det är åtskilliga tusen miljoner räknat på årsbasis världen över. På IPS-drevet arbetar propellrarna horisontellt. Alla hästar springer åt samma håll. Förra året försåg en amerikansk lyxbåtbyggare, Lazzara, en 75-fots lyxjakt med fyra IPS-drev i rad. Fyra nätta 300 hästar starka dieslar istället för en bjässe på 2 000 kusar. De gav bättre acceleration, högre toppfart, lägre bränsleförbrukning, lägre ljudnivå och frigjorde sju åtta kvadratmeter i båtens innandöme att fritt möblera.

Min första fråga till Göran G var tänkt att bli: Hur har det gått för IPS? Men frågan: Vad drömde du om att bli som liten knatte? passar bättre Görans lätt uppknäppta vd-stil.
»Polis. Tror jag. Eller något ditåt.
« När du gick i gymnasiet, vad ville du då bli?
»Ledare. Chef. Resa. Bestämma. Ta ansvar.

Göran G är stockholmare. Uppvuxen i Bromma. Kärleken, tänd vid 16 års ålder, flyttade honom till Göteborg. Ty hon var därifrån. Varför flyttade du till Göteborg och inte hon till Stockholm?
»Vet inte, kommer inte ihåg. Kanske för att jag kom närmare havet. Skriv det.
« Göran G och båtar är ett. Han valde en D-kanot när han fyllde moppe. Är i grunden seglare, men har idag en Nimbus 250, en pilsnabb halvöppen båt med Porschevibbar. Sålde sin Laser (avancerad segeljolle) förra året. Flyttade alltså till Göteborg när han var 18. Slut med svindyra rikssamtal till kärestan. Läste ekonomi på Göteborgs universitet. Och var med på barrikaderna 1968?
»Absolut inte. Jag var aldrig vänster eller revolutionär. Eller bilgalen. Det var båt som gällde för mig.«

Efter diverse studier, dagtid som kvällstid, trampade Göran G på i karriären, och fick snart den första chefsposten, som sedan kom att avlösas av andra, alltmer ansvarsfyllda, för att helt logiskt sluta med vd-posten på Volvo Penta.
»Jag är bara 61«, påpekar Göran när jag frågar om han är vid vägs ände. Nu undrar jag hur det gått för det senaste IPSdrevet. Över förväntan, blir svaret. Över 200 båtmodeller världen över har IPS som standard och fler blir det, dag för dag. I Europa, USA, Kina, Korea, Australien, you name it. Hur var det möjligt att hålla drevet hemligt till avtäckningen på Mallorca oktober 2004 (där ett 60-tal journalister från hela världen tappade hakorna)?

»Vi har lyckats med konststycket trots att vi i ett relativt tidigt skede släppte in ett antal varv för att få ett svar från marknaden. Varven skrev på en försäkran om konfidentiell behandling och höll tätt in i det sista.
« Brunswick, den stora konkurrenten, togs på sängen. Gick ner för räkning, men kom upp på nio och levererade knappt ett år senare en egen konstruktion på Pod-temat, pampigt döpt till Zeus, den största och mäktigaste guden i den grekiska mytologin. (Pod betyder i det här fallet »ett strömlinjeformat hölje som omsluter en motor, kulspruta eller bränsle«).

Hade inte Brunswick sitt Zeus i byrålådan eftersom det utvecklades så snabbt? undrar jag.
»Absolut. Vi hade vårt IPS i byrålådan ett antal år. Men det var först när hela härligheten kunde digitaliseras som det var realistiskt att sätta det i produktion. Hade vi sjösatt IPS tidigare hade det blivit ett mekaniskt åbäke som marknaden droppat.
« IPS har framåtriktade, dragande propellrar, Zeus har skjutande, bakåtriktade. IPS’ proppar jobbar i orört vatten, men är de första som tar stöten vid en grundkänning. Zeus’ proppar verkar i turbulent vatten, men är samtidigt skyddade. Har inte Zeus ett övertag i att propellrarna inte är så utsatta? undrar jag, väl medveten om att det är där som Zeus’ PR-folk sätter in stöten i försöken att baktala IPS.
»Vi har tagit fram egna Zeus-drev parallellt med IPS och konstaterat att framåtriktade propellrar är effektivare. Se upp i luften. Hur många flygplan har dragande propellrar? Men vi välkomnar Zeus. Det breddar marknaden. Får den raka axeln att framstå som stenåldern.

Att Zeus hela tiden påtalar svagheter med våra framåtriktade propellrar visar bara att de saknar vettiga argument.« Varför, undrar jag, har bensinmotorn trampat vatten de senaste 20 åren samtidigt som dieselmotorn stadigt förbättrats?
»Två omständigheter. För det första, 90 procent av alla marina bensinmotorer säljs i USA. För det andra, utvecklingen drivs av lagstiftarna, politikerna. Nu kommer krav på katalysatorer i Kaliforniens farvatten och då kommer moderna bensinmotorer.'
« Som ni har på lager? frågar jag.
»Vi utvecklar inte egna bensinmotorer, vi köper från bilindustrin – inte nödvändigtvis från Volvo – och mariniserar.«

Dieselmotorn har på ett par decennier blivit lika lätt och effektiv som bensinmotorn. Men dubbelt så dyr och kanske mer än så. Hur ser det ut framöver, undrar jag, om dieseln blir än mer effektiv, än mer miljövänlig, än mer populär. Längre serier och lägre priser? »Dieseln är här för att stanna och kommer att bli mer kompakt, starkare och effektivare, men samtidigt mer komplex, med till exempel avgasrening. Det är inte omöjligt att dieseln blir det naturliga valet långt ner i båtlängder kring fem sex meter, men billigare, nej, det kan jag inte lova.
« Jag har fått åtskilliga mejl på sistone där folk bett mig forska i Volvo Pentas prispolitik. En D6:a på 300 hästkrafter utannonseras på engelska sajter 70 000–80 000 kronor billigare än i Sverige. Varför?
»Vi har en mycket enkel och rak prispolitik: ett globalt riktpris. Vad återförsäljaren skriver på prislappen lägger vi oss inte i.

« Även om Volvo Penta sällan sticker under stol med att de leder utvecklingen så finns inte joystick för drev i Volvo Pentas sortiment. Brunswick sjösatte sitt Axius förra året. Ett smått genialt manöversystem för båtar med dubbla motorer. I låga farter manövreras dreven var för sig. Båten blir snäll som ett lamm och lydig som en hund i den trängsta av alla gästhamnar om det så blåser orkan: den går på tvärs, diagonalt eller som man vill. Säg plats i korgen och båten lägger sig i position på ett par meter när med hjälp av gps. Och stannar där.

»Axius är undantaget som bekräftar regeln som säger att Volvo Penta leder utvecklingen och kommer att så göra. Vi kommer med en Axiusvariant för bensinmotorer längre fram i vår. Dieslarna får sin joystick lite senare.« När jag försöker klämma Göran G på ytterligare innovationer att vänta de närmaste åren lägger han ut rökridåer. Det gör bara den som har något att dölja.