Juli 17, 2007

Med navigator i mörkret

Om du vet med dig att din navigator fungerar bra och är fri från buggar är navigering i höstmörkret inte något större problem.

Största risken med mörkernavigering är ouppmärksamheten framåt. Risken att kollidera med någon annan kan man absolut inte bortse ifrån. Dessutom färdas de flesta utmed samma väg som du själv gör. Så här navigerar jag i mörker med hjälp av navigator.

• Nattskärm. Det räcker inte med att bara dämpa belysningen på navigatorn. Ställ om till nattskärm. Det är något helt annat än en ljusdämpad skärmbild.

• Kursvisaren aktiverad. Kursvisaren är en linje som från din position pekar framför båten. Med hjälp av kursvisaren ser du hela tiden åt vilket håll du styr.

• Kompassbelysning tänd. Kompassen är bäst på att visa båtens rörelser. När navigatorns kursvisare pekar åt rätt håll läser jag av kompassen. Sedan föredrar jag att styra efter kompassen. Naturligtvis kollar jag ofta av mot navigatorn att jag ligger rätt.

• Utkik. Man kan inte få för mycket utkik i mörker. Fördelen med att styra efter kompassen är att jag har blicken framåt. Kompassen sitter i de allra flesta fall monterad så att jag samtidigt ser min omgivning.

• Utkik. Den som inte kör båten eller är aktiv med navigeringen kan alltid hjälpa till med utkiken.

• Utkik. Tyvärr har olyckor inträffat när föraren har tittat för länge på navigatorns bildskärm och styrt efter den utan att se sig omkring. Allvarliga personskador har blivit följden.

• Papperssjökortet ligger framme. Viktigt för överblickens skull.

• Rött ljus. För att läsa papperssjökortet i mörker är ett rött eller orangefärgat ljus att föredra. Fast monterad eller som lös ficklampa. Helst vill jag ha båda varianterna.

• Ficklampa. En bra ficklampa är viktigt att ha till hands. Bättre att tända en sådan än att tända ruffbelysningen. Mörkerseende förstörs snabbt om ögat utsätts för vitt ljus på nära håll.

• Strålkastare. När man närmar sig bryggan är en strålkastare mycket bra att ha. Oftast är det mörkare än vad man kan föreställa sig när man kommer fram. Strålkastaren eller ficklampan är också mycket bra att ta till för att visa att du finns. Om mötande båt inte verkar ha sett dina lanternor är det effektivt att lysa mot den andra båten eller rikta starkt ljus på ditt eget däck. Då syns du mycket bättre i mörkret.

• Planera din färdväg. I navigatorn kan du göra det genom att lägga in girpunkter och göra dem till en rutt. Planera även i papperssjökortet. Jag går där det finns fyrbelysta leder. Skriv ned aktuella kurser. Gå igenom hur fyrarna lyser utmed den väg du har tänkt åka.

• Lämplig fart i mörker är 6 till 8 knop i skärgården.

• Radarn är igång.

• Kaffe eller te i en termos är inte så dumt. En macka och lite godis har jag gärna till hands, det håller blodsockerhalten hög och tröttheten borta.

I sjökortet finns en förkortning vid varje fyr. Den talar om vilken ljuskaraktär fyren har. Fyrarna lyser i perioder som anges i sekunder. En period är ljus och mörker under den tid som anges i sekunder. 8s betyder till exempel att perioden är totalt åtta sekunder. Sedan börjar en ny period med ljus och mörker i åtta sekunder, och så vidare. Parentesen, till exempel (2), anger antalet ljus som fyren lyser under perioden. W R G är fyrljusets färger. Vitt, rött och grönt.

SÅ HÄR LYSER FYRARNA

• Oc. Occulting. Det är mer ljus än mörker i perioden.

• Iso. Isophase. Ljus och mörker är lika långa i perioden.

• LFl. Long flash. Kan översättas till ett blänkljus. Lyser oftast i drygt två sekunder.

• Fl. Flash är ett blixtljus. Lyser högst 0,7 sekunder.

• Q. Quick. Flera blixtljus efter varandra.

• Mo. Morsefyr. Lyser som morsetecknet inom parentesen visar.

TIPS

Om fyren börjar lysa grönt när du styr mot fyren – gira babord så att båtens gröna lanterna lyser mot fyrens gröna sken. Då glider du tillbaka i vit sektor igen. Ser du rött ljus från fyren, vänd båtens röda lanterna mot fyren. Nu blir sektorn snart vit igen. På samma sätt är det om du åker med fyrljuset akterut. Det kallas »sken mot sken«. De elektroniska sjökorten i navigatorn stämmer inte med verkligheten. Därför är det mycket viktigt att hålla god marginal till öar, uddar och grundområden. Det kan mycket väl vara så att navigatorn anger fritt vatten, men att du i verkligheten är på land. En marginal på upp emot 200 meter kan vara nödvändig.

Underskattad!

Numera sitter den inte alltid vid förarplats på nya båtar. Den behövs inte längre, säger försäljaren.

Klockan hade passerat 23, det var mörkt ute trots att vi befann oss vid Höga Kusten i Norrland i början av maj. Vi närmade oss Trysunda. På radarn såg jag två små ekon som inte fanns i sjökortet. Jag sänkte farten från 7,2 knop till cirka 2. I den låga farten rullar båten mera. Bakom oss låg hela Bottenhavet och tryckte på. Radarekona var för små för att vara två båtar. Sannolikheten att det skulle vara det var också mycket liten. Den 3 maj vid midnatt är det inte så många andra som kör båt vid Höga Kusten. Inte någon annanstans heller, för den delen. I varje fall inte norr om Öregrund. Ekona kunde ha varit isflak eller kanske två sälar, mest troligt är att de markerade fisknät.

Att i det läget se hur båten svänger är svårt. Vi hade all elektronik ombord. Navmans navigator 8084, Fugawis programvara 4.5 ENC i PCn och Furunos minsta radar 1623. Navigatorn berättar hela tiden min kurs med siffror. De pendlar från cirka 170 till 240 grader. En så stor pendelrörelse blir det lätt när man ska styra manuellt och det är mörkt. Det är svårt att fästa blicken på något att styra emot. När jag stod där i mörkret och styrde blev jag än en gång påmind om hur viktig kompassen är. Kompassen reagerar direkt när kursen ändras. Elektroniken släpar efter några sekunder. Eftersom vi närmade oss land hade jag kopplat ur autopiloten. Jag behövde också göra några kursjusteringar. Det är då som kompassen är så viktig. Inte för att visa mig vilken kurs jag styr, utan för att visa stävens rörelser.

Elektroniken visar hela tiden var vi befann oss. Kursvisaren pekar vad vi styr emot. Trots det anser jag ändå att kompassen är otroligt värdefull som hjälp för att hålla båten på rätt kurs. När det är mörkt ser jag inte hur förskeppet rör sig i sidled. På kompassen syns det direkt. När vi närmade oss ön Trysunda och gick in i hamnen hade jag lika stor glädje av kompassen som av navigator och radar. Några fyrar att styra emot fanns inte där. I dimma eller regn behövs kompassen som indikator på varthän förskeppet pekar.

På båtmässorna i vinter har jag lagt märke till att allt färre båtar har kompass monterad. Svaret jag ofta får är att kompass inte behövs om man har en navigator. Helt fel. Kompassen behövs, men den används idag i kombination med navigator. Om jag styr 195 eller 220 grader spelar inte så stor roll så länge jag har fritt vatten omkring mig. Navigatorns kursvisare pekar vart jag är på väg. Det är bra, men det räcker inte. Jag vill se när båten är på väg att ändra kurs. Direkt. Kompassen ger mig ett snabbt svar på om jag styr rakt eller inte. Det är också lättare att se hur mycket jag behöver vrida på ratten för att komma rätt.

Text: Bengt Utterström
Foto: Bengt Utterström, arkiv